रथं॒ यान्तं॒ कुह॒ को ह॑ वां नरा॒ प्रति॑ द्यु॒मन्तं॑ सुवि॒ताय॑ भूषति । प्रा॒त॒र्यावा॑णं वि॒भ्वं॑ वि॒शेवि॑शे॒ वस्तो॑र्वस्तो॒र्वह॑मानं धि॒या शमि॑ ॥
रथ॑म् । यान्त॑म् । कुह॑ । कः । ह॒ । वा॒म् । न॒रा॒ । प्रति॑ । द्यु॒ऽमन्त॑म् । सु॒ऽवि॒ताय॑ । भू॒ष॒ति॒ । प्रा॒तः॒ऽयावा॑णम् । वि॒ऽभ्व॑म् । वि॒शेऽवि॑शे । वस्तोः॑ऽवस्तोः । वह॑मानम् । धि॒या । शमि॑ ॥
हे नरा कर्मणां नेतारावश्विनौ वां युवयोः संबन्धिनं द्युमन्तं दीप्तिमन्तं प्रातर्यावाणं यज्ञं प्रति प्रातःकाले गन्तारं विभ्वं विभुं व्यापिनं विशेविशे सर्वेषु मनुष्येषु वस्तोर्वस्तोः अन्वहं वहमानं धनं प्रापयन्तं यान्तं गच्छन्तं रथं कुह कस्मिन् देशे को ह कः खलु यजमानः शमि यज्ञरूपे कर्मणि धिया स्तुतिरूपेण कर्मणा सुविताय अभ्युदयार्थं प्रति भूषति अलंकरोति । कस्मिन् देशे यज्ञे कोऽन्यो यजमानो युवां स्तुतिभिर्हविर्भिश्च पूजितवान् येनास्मद्यज्ञे प्रति विलम्बेनागतवन्तौ स्थ इत्यभिप्रायः ॥ ।
“What (worshipper), O leaderes of rites, and where (abiding) glorifies for his good, by his praise at therite, your radiant moving chariot, going (to the sacrifice) at dawn, all-pervading, and bearing (wealth) day afterday to one man after another?”
YOUR radiant Chariot-whither goes it on its way?-who decks it for you, Heroes, for its happy course,
Starting at daybreak, visiting each morning every house, borne hitherward through prayer unto the sacrifice?
Your chariot that is driving where—who attends to that brilliant one for its good progress, o men—
the (chariot) driving early in the morning, extending to every clan,
traveling at every dawn—(who attends to it) with insightful thought
and labor?
Wo eilet euer Wagen hin? wer schirrt ihn euch, o Männer, ihn, den glänzenden, zum Wohlergehn? Den starken, der des Morgens eilt von Haus zu Haus, bei jedem Frühlicht fährt mit festem Plan und Werk?
Wohin fährt euer Wagen, wer erwartet denn, ihr Herren, den glänzenden zu glücklicher Fahrt, den in der Frühe kommenden, der für jeden Clan zu haben ist, der jeden Morgen ausfährt, mit Dichtungen und Werkdienst?
Кто же почтит вашу колесницу, о два мужа, – куда едет она? –
Молитвой (и) жертвенным трудом для счастливого путешествия,
Сверкающую, приезжающую рано утром, появляющуюся для каждого племени,
Выезжающую каждый день на заре?
कुह॑ स्विद्दो॒षा कुह॒ वस्तो॑र॒श्विना॒ कुहा॑भिपि॒त्वं क॑रत॒: कुहो॑षतुः । को वां॑ शयु॒त्रा वि॒धवे॑व दे॒वरं॒ मर्यं॒ न योषा॑ कृणुते स॒धस्थ॒ आ ॥
कुह॑ । स्वि॒त् । दो॒षा । कुह॑ । वस्तोः॑ । अ॒श्विना॑ । कुह॑ । अ॒भि॒ऽपि॒त्वम् । क॒र॒तः॒ । कुह॑ । ऊ॒ष॒तुः॒ । कः । वा॒म् । श॒यु॒ऽत्रा । वि॒धवा॑ऽइव । दे॒वर॑म् । मर्य॑म् । न । योषा॑ । कृ॒णु॒ते॒ । स॒धऽस्थे॑ । आ ॥
हे अश्विना अश्विनौ कुह स्वित् क्व चित् दोषा रात्रौ भवथ इति शेषः। कुह वस्तोः क्व वा दिवा भवथः । कुह क्व वा अभिपित्वम् अभिप्राप्तिं करतः कुरुथः। कुह क्व वा ऊषथुः वसथः । किंच वां युवां कः यजमानः सधस्थे सहस्थाने वेद्याख्ये आ कृणुते आकुरुते । परिचरणार्थमात्माभिमुखीकरोति । तत्र दृष्टान्तौ दर्शयति । शयुत्रा शयने विधवेव यथा मृतभर्तका नारी देवरं भर्तृभ्रातरमभिमुखीकरोति । मर्यं न यथा च सर्वं मनुष्यं योषा सर्वा नारी संभोगकालेऽभिमुखीकरोति तद्वदित्यर्थः । तथा च यास्कः----’क्व स्विद्रात्रौ भवथः क्व दिवा क्वाभिप्राप्तिं कुरुथः क्व वसथः को वां शयने विधवेव' देवरम् । देवरः कस्माद्द्वितीयो वर उच्यते । विधवा विधातृका भवति विधवनाद्वा विधावनाद्वेति चर्म शिरा अपि वा धव इति मनुष्यनाम तद्वियोगाद्विधवा । देवरो दीव्यतिकर्मा । मर्यो मनुष्यो मरणधर्मा । योषा यौतेराकुरुते सधस्थाने ' ( निरु. ३. १५) इति ॥
“Where are you, Aśvins, by night? Where are you by day? Where do you sojourn? Where do youdwell? Who brings you into his presence in the same plural ce (of sacrifice) as on her couch a widow (brings) herhusband's brother, as a woman (brings) her husband (to her).”
Where are ye, Asvins, in the evening, where at morn? Where is your haltingplace, where rest ye for the night?
Who brings you homeward, as the widow bedward draws her husband's brother, as the bride attracts the groom?
Where in the evening, where at dawn will the Aśvins make their evening meal? Where did they spend the night?
Who takes you to bed, like a widow her brother-in-law, or to a
rendezvous like a maiden a dashing youth?
Wo weilt des Abends, wo des Morgens, Ritter ihr? wo kehrt ihr ein? und wo verweilet ihr zur Nacht? Wer bringt zu Bett euch wie die Witwe ihren Freund und wie die Braut im Schlafgemach den Bräutigam?
Wo sind denn die Asvin am Abend, wo des Morgens, wo halten sie Einkehr, wo haben sie übernachtet? Wer nimmt euch zu sich ins Bett wie die Witwe den Schwager, wer bringt euch zur Stelle wie die Maid den Jüngling?
Где же вы вечером, где утром, о Ашвины,
Куда совершаете заезд, где ночевали?
Кто возьмет вас к себе в постель, как вдова – деверя,
Как женщина молодого мужчину (пригласит) на свидание?
प्रा॒तर्ज॑रेथे जर॒णेव॒ काप॑या॒ वस्तो॑र्वस्तोर्यज॒ता ग॑च्छथो गृ॒हम् । कस्य॑ ध्व॒स्रा भ॑वथ॒: कस्य॑ वा नरा राजपु॒त्रेव॒ सव॒नाव॑ गच्छथः ॥
प्रा॒तः । ज॒रे॒थे॒ इति॑ । ज॒र॒णाऽइ॑व । काप॑या । वस्तोः॑ऽवस्तोः । य॒ज॒ता । ग॒च्छ॒थः॒ । गृ॒हम् । कस्य॑ । ध्व॒स्रा । भ॒व॒थः॒ । कस्य॑ । वा॒ । न॒रा॒ । रा॒ज॒ऽपु॒त्राऽइ॑व । सव॑ना । अव॑ । ग॒च्छ॒थः॒ ॥
हे नरा नेतारावश्विनौ युवां प्रातः प्रातःकाले जरेथे स्तोतृभिः स्तूयेथे । तत्र दृष्टान्तः । जरणेव । यथा जरणौ ऐश्वर्येण वृद्धौ राजानौ कापया। प्रातःप्रबोधकस्य बन्दिनो वाणी कापा । तया स्तूयेते । तद्वदित्यर्थः । किंच वस्तोर्वस्तोः अन्वहं यजता यष्टव्यौ युवां गृहं यजमानस्य मन्दिरं गच्छथः प्राप्नुथः । तौ युवाँ कस्य यजमानसंबन्धिनो दोषस्य ध्वस्रा ध्वंसकौ विनाशयितारौ भवथः । कस्य यजमानस्य सवना सवनानि राजपुत्रेव राजकुमाराविव युवाम् अव गच्छथः प्राप्नुथः ॥
“Leaders (of rites), you are glorified at dawn like two ancient (monarchs) by the voice (of the caller)entitled to worship, you go day by day to the dwelling (of the worshipper); of whose (faults) are you thedestroyer? To whose oblations do you go like princes?”
Early ye sing forth praise as with a herald's voice, and, meet for worship, go each morning to the house.
Whom do ye ever bring to ruin? Unto whose libations come ye, Heroes, like two Sons of Kings?
You awaken early in the morning like a pitiable [?] old couple; at every dawn you, deserving the sacrifice, come to the house.
For whom do you become occulted, or for whom do you descend to his soma-pressings like kings’ sons, o men?
Des Morgens naht im Wagen wie zwei Greise ihr; bei jedem Frühlicht kommt ihr hehre zu dem Haus; Wess reiche Geber seid ihr und zu wessen Mahl o Männer, eilt ihr, wie zwei Königssöhne bin?
Frühmorgens erwachet ihr wie zwei Alte aus Angst, jeden Morgen kommet ihr als Opferwürdige ins Haus. Für wen seid ihr unsichtbar oder zu wessen Somaopfer kommet ihr Herren wie zwei Prinzen?
Вы пробуждаетесь рано утром, как двое стариков:
Каждый день на заре вы отправляетесь в дом как достойные жертв.
Для кого вы остаетесь в тени, а для кого, о два мужа,
Приходите на выжимания (сомы), как двое царских сыновей?
यु॒वां मृ॒गेव॑ वार॒णा मृ॑ग॒ण्यवो॑ दो॒षा वस्तो॑र्ह॒विषा॒ नि ह्व॑यामहे । यु॒वं होत्रा॑मृतु॒था जुह्व॑ते न॒रेषं॒ जना॑य वहथः शुभस्पती ॥
यु॒वाम् । मृ॒गाऽइ॑व । वा॒र॒णा । मृ॒ग॒ण्यवः॑ । दो॒षा । वस्तोः॑ । ह॒विषा॑ । नि । ह्व॒या॒म॒हे॒ । यु॒वम् । होत्रा॑म् । ऋ॒तु॒ऽथा । जुह्व॑ते । न॒रा॒ । इष॑म् । जना॑य । व॒ह॒थः॒ । शु॒भः॒ । प॒ती॒ इति॑ ॥
हे अश्विनौ युवां वारणा वारणौ मृगेव यथा शार्दूलौ मृगण्यवः मृगयवः तद्वद्वयं दोषा रात्रौ वस्तोः अहनि च हविषा नि ह्वयामहे नियमेन हृयामः । किंच हे नरा नेतारावश्विनौ युवं युवाम् ऋतुथा काले काले होत्रम् आहुतिं जुह्वते जुह्वति । यजमाना इति शेषः । किंच युवां शुभः शुभस्य वृष्टयुदकस्य पती स्वामिनौ सन्तौ जनाय जनार्थम् इषम् अन्नं वहथः प्रापयथः॥
“Like perons hunting two wild elephants, we praise you, Aśvins, with oblations night and day; at all dueseasons, leaders (of rites), (the worshipper) offers you the oblation; do you, who are rulers of the shining (rain),bring food to mankind.”
Even as hunters follow two wild elephants, we with oblations call you down at morn and eve.
To folk who pay you offierings at appointed times, Chiefs, Lords of splendour, ye bring food to strengthen them.
Like hunters on the track of wild elephants, we call you down in the evening and at dawn with our oblation.
You two bring refreshment to the man who pours the libation in proper order, you superior men, you lords of beauty.
Euch locken Abends Morgens wir durch Opfertrank herbei, wie Jäger durch den Ruf das scheue Wild; Dem Menschen, der zu rechter Zeit: euch Trank ergiesst, dem fahrt ihr reiche Labung zu, o Glanzes Herrn.
Euch locken wir wie die Jäger die wilden Elefanten nachts und morgens mit Opfern herbei. Ihr Herren bringet dem Mann, der pünktlich das Opfer begeht, Speisegenuß, ihr Gatten der Schönheit.
Вас заманиваем мы жертвенным возлиянием
Вечером и утром, как охотники – двух диких слонов.
Человеку, регулярно приносящему жертву, о два мужа,
Вы привозите жертвенную усладу, о повелители красоты!
यु॒वां ह॒ घोषा॒ पर्य॑श्विना य॒ती राज्ञ॑ ऊचे दुहि॒ता पृ॒च्छे वां॑ नरा । भू॒तं मे॒ अह्न॑ उ॒त भू॑तम॒क्तवेऽश्वा॑वते र॒थिने॑ शक्त॒मर्व॑ते ॥
यु॒वा । ह॒ । घोषा॑ । परि॑ । अ॒श्वि॒ना॒ । य॒ती । राज्ञः॑ । ऊ॒चे॒ । दु॒हि॒ता । पृ॒च्छे । वा॒म् । न॒रा॒ । भू॒तम् । मे॒ । अह्ने॑ । उ॒त । भू॒त॒म् । अ॒क्तवे॑ । अश्व॑ऽवते । र॒थिने॑ । शक्त॑म् । अर्व॑ते ॥
हे नरा नेतारावश्विनौ युवां खलु परि परितो यती गच्छन्ती राज्ञः दीप्तस्य कक्षीवतः दुहिता पुत्री घोषा घोषाख्या अहम् ऊचे संनिहितेभ्यो वृद्धेभ्य उक्तवत्यस्मि । किंच वां युवां पृच्छे वृद्धान् संनिहितान् कीदृशावश्विनाविति पृच्छामि । तथा सति मे मम अह्ने दिवसाय दिवसनिर्वर्त्यकर्मणे भूतं भवतम् । उत अपि च अक्तवे रात्र्यै रात्रिनिर्वर्त्यकर्मणे भूतं भवतम् । तथा अश्ववते अश्वयुक्ताय रथिने रथवते च अर्वते भ्रातृव्याय शक्तं निरसने शक्तौ भवतम्॥ ॥१८॥
“Attending upon you, Aśvins, leaders (of rites), I, Ghoṣā, the daughter of king (Kakṣīvat), speak toyou and request you; be (present at) my (sacrifice) by day, and be (present) by night, be able, (to grant favour) tothe son of my brother, who has horses and a chariot.”
To you, O Asvins, came the daughter of a King, Ghosa, and said, O Heroes, this I beg of you:
Be near me in the day, he near me in the night: help me to gain a car-borne chieftain rich in steeds.
Circling around you two, o Aśvins, Ghoṣā, the daughter of a king, said, “I ask you, o men:
Will you be there for me for the day and be there for the night? Will you exert your abilities (for me, as if) for a steed (to win the prize) of horse and chariot?1444 X.40
Umwandernd euch, des Königs Tochter Ghoscha ich, hab' ich's im Herzen, nun zu bitten, Ritter, euch: Bei mir, o Männer, seid bei Tage, seid bei Nacht, und helft dem Lenker sammt dem Wagen und dem Ross.
Euch, Asvin, umwandelte die Ghosa, eines Königs Tochter, und sprach: "Ich frage euch, ihr Herren. Stehet mir Tags und stehet mir Nachts bei, tut für den Besitzer von Roß und Wagen und für das Rennpferd, was ihr vermöget!
Обходя вокруг вас, о Ашвины, Гхоша,
Дочь царя, сказала: Я упрашиваю вас, о два мужа.
Помогайте мне днем и помогайте мне ночью!
Сделайте, чтобы скакун получил (награду) из коней, из колесниц!
यु॒वं क॒वी ष्ठ॒: पर्य॑श्विना॒ रथं॒ विशो॒ न कुत्सो॑ जरि॒तुर्न॑शायथः । यु॒वोर्ह॒ मक्षा॒ पर्य॑श्विना॒ मध्वा॒सा भ॑रत निष्कृ॒तं न योष॑णा ॥
यु॒वम् । क॒वी इति॑ । स्थः॒ । परि॑ । अ॒श्वि॒ना॒ । रथ॑म् । विशः॑ । न । कुत्सः॑ । ज॒रि॒तुः । न॒शा॒य॒थः॒ । यु॒वोः । ह॒ । मक्षा॑ । परि॑ । अ॒श्वि॒ना॒ । मधु॑ । आ॒सा । भ॒र॒त॒ । निः॒ । कृ॒तम् । न । योष॑णा ॥
हे अश्विना अश्विनौ कवी मेधाविनौ युवं युवां रथं परि ष्ठः परितो भवथः । अथ जरितुः स्तोतुर्यज्ञं प्रति गमनाय नशायथः रथं प्राप्नुथः । तत्र दृष्टान्तः । कुत्सः न । यथा कुत्सश्चेन्द्रश्च सरथमधितिष्ठतः । तथा च मन्त्रान्तरं -- यासि कुत्सेन सरथमवस्युस्तोदो वातस्य हर्योरीशानः ' (ऋ. सं. ४. १६. ११ ) इति । किंच हे अश्विना अश्विनौ युवोर्ह युवयोः खलु स्वभूतं मधु मक्षा मक्षिका आसा आस्येन परि भरत बिभर्ति । तत्र दृष्टान्तः । निष्कृतं न यथा निष्कृतं संस्कृतं मधु योषणा नारी तद्वदित्यर्थः। तथा च मन्त्रान्तरम् -- उत स्था वां मधुमन्मक्षिकारपन्मदे सोमस्यौशिजो हुवन्यति ' ( ऋ. सं. १. ११९. ९) इति ॥
“Sage Aśvins, stand by your chariot; make it approach (the sacrifice) of the worshipper, as Kutsa(made his chariot approach) men, the fly carries your honey, Aśvins, in its mouth as a woman carries purified(honey).”
O Asvins, ye are wise: as Kutsa comes to men, bring your car nigh the folk of him who sings your praise.
The bee, O Asvins, bears your honey in her mouth, as the maid carries it purified in her hand.
“You two poets circle around your chariot, o Aśvins; you arrive at the clans of the singer, as Kutsa (arrived at the poet/Kavi Uśanā).
The bee holds the honey of you two encircled with her mouth, o Aśvins, as a young woman (holds) a tryst (within her mouth) [=keeps quiet about it].
Ihr Ritter haltet weise euren Wagen auf, wie Kutsa dringt ihr zu des Sängers Stämmen hin; Die Biene trug im Munde euch den Honig zu; o Ritter, wie zum Stelldichein das Mädchen kommt.
Ihr seid zwei Weise, ihr Asvin fahret euren Wagen umher; ihr kommet wie Kutsa in die Häuser des Sängers. Euch, Asvin, vertraute die Biene mit dem Munde den Honig an wie die Maid den Treffort.
Как двое мудрых, о Ашвины, вы окружаете колесницу.
Как Кутса, вы посещаете дома певца.
Это вам, о Ашвины, пчела ртом передала
Мед, как женщина (сообщает) место свидания.
यु॒वं ह॑ भु॒ज्युं यु॒वम॑श्विना॒ वशं॑ यु॒वं शि॒ञ्जार॑मु॒शना॒मुपा॑रथुः । यु॒वो ररा॑वा॒ परि॑ स॒ख्यमा॑सते यु॒वोर॒हमव॑सा सु॒म्नमा च॑के ॥
यु॒वम् । ह॒ । भु॒ज्युम् । यु॒वम् । अ॒श्वि॒ना॒ । वश॑म् । यु॒वम् । शि॒ञ्जार॑म् । उ॒शना॑म् । उप॑ । आ॒र॒थुः॒ । यु॒वः । ररा॑वा । परि॑ । स॒ख्यम् । आ॒स॒ते॒ । यु॒वोः । अ॒हम् । अव॑सा । सु॒म्नम् । आ । च॒के॒ ॥
हे अश्विना अश्विनौ युवं ह युवां खलु भुज्युं समुद्रमध्ये विपन्न`नावं तुग्रपुत्रं भुज्युम् उपारथुः उत्तारयितुमुपगतवन्तौ भवथः । किंच युवं युवां वशं हस्तिबलेन शत्रुभिः पराजीयमानं वशनामधेयं राजानं रक्षणाय उपारथुः । किंच युवं युवां शिञ्जारम् अत्रिमग्निकूटादुत्तारयितुम् उशनां कमनीयां स्तुतिं च श्रोतुमुपारथुः । तथा च मन्त्रान्तरम्---’अत्रिं शिञ्जारमश्विना ' (ऋ . सं. ८..५. २५) इति । किंच युवोः युवयोः सख्यं मित्रत्वं ररावा हविषां प्रदाता यजमानः परि आसते पर्यास्ते । वचनव्यत्ययः । किं च युवोः युवयोः अवसा रक्षणेन अहं घोषा सुम्नं सुखम् आ चके कामये ॥
“You came, Aśvins, to the rescue of Bhujyu, you came to the rescue of Vaśa, you came to Śiñjārato (hear) his desirable (praise); the offerer of oblations besieges your friendship; and I desire happiness throughyour protection.”
To Bhujyu and to Vasa ye come near with help, O Asvins, to Sinjara and to Usana.
Your worshipper secures your friendship for himself. Through your protection I desire felicity.
“You two came to Bhujyu, o Aśvins, you to Vaśa, you to Śiñjāra, to Uśanā.
The hostile man will circumvent your comradeship, but I find pleasure in your benevolence along with your help.
Zu Hülfe kamt dem Bhudschju und dem Vaça ihr, o Ritter, dem Çingara und dem Uçana Um eure Freundschaft werbe nun der Spendende; durch Opferlabung strebe ich nach eurer Gunst.
Ihr Asvin seid ja dem Bhujyu beigesprungen, ihr dem Vasa, ihr dem Sinjara, dem Usanas. Der Geizige soll eure Freundschaft verpassen; durch eure Gnade bitte ich mir eine Gunst aus.
Это вы к Бхуджью, вы, о Ашвины, к Ваше,
Вы бросаетесь к Шинджаре, к Ушанасу.
Пусть скупой позаботится о вашей дружбе =
Я (же) с вашей помощью радуюсь милости.
यु॒वं ह॑ कृ॒शं यु॒वम॑श्विना श॒युं यु॒वं वि॒धन्तं॑ वि॒धवा॑मुरुष्यथः । यु॒वं स॒निभ्य॑: स्त॒नय॑न्तमश्वि॒नाप॑ व्र॒जमू॑र्णुथः स॒प्तास्य॑म् ॥
यु॒वम् । ह॒ । कृ॒शम् । यु॒वम् । अ॒श्वि॒ना॒ । श॒युम् । यु॒वम् । वि॒धन्त॑म् । वि॒धवा॑म् । उ॒रु॒ष्य॒थः॒ । यु॒वम् । स॒निऽभ्यः॑ । स्त॒नय॑न्तम् । अ॒श्वि॒ना॒ । अप॑ । व्र॒जम् । ऊ॒र्णु॒थः॒ । स॒प्तऽआ॑स्यम् ॥
हे अश्विना अश्विनौ युवं ह युवां खलु कृशं दुर्बलं कृशनामधेयं वा उरुष्यथः रक्षथः । किंच युवं युवां शयुं शयुनामानमृषिमुरुष्यथः। किंच युवं युवां विधन्तं परिचरन्तं मनुष्यं विधवां च अपतिकां वध्रिमतीं योद्ध्रीं स्त्रियं च उरुष्यथः । किंच हे अश्विना अश्विनौ युवं युवां स्तनयन्तं शब्दं कुर्वन्तं सप्तास्यं सर्पणशीलद्वारं व्रजं मेघम् । व्रजश्चरुः' इति मेघनामसु पाठात् । सनिभ्यः हविषां दातृभ्यः अप ऊर्णुथः विवृतद्वारं कृतवन्तौ स्थ इत्यर्थः ॥
“Verily, Aśvins, you protect the feeble man; you protected Śayu; you protect him who worshipsaccording to rule, and the widow, (Vadhrimati); you set open, O Aśvins, for the donors of oblations theseven-mouthed thundering cloud.”
Krsa and Sayu ye protect, ye Asvins Twain: ye Two assist the widow and the worshipper;
And ye throw open, Asvins, unto those who win the cattle-stall that thunders with its serenfold mouth.
“You two make wide space for Kr̥śa, you for Śayu, o Aśvins, you for the worshiper and the widow.
You two open up the thundering enclosure with its seven mouths for the sake of gain, o Aśvins.”
Ihr schaffet Glück dem Kriça und dem Çaju ihr o Ritter, dem Verehrer, ihr der Witwe auch; Um Gaben zu verleihn, o Ritter, öffnet ihr den Stall, der sieben Thore hat, den donnernden.
Ihr Asvin helfet ja dem Krisa, ihr dem Sayu, ihr dem euch Dienenden, ihr der Witwe aus der Not; ihr Asvin öffnet den donnernden Pferch mit sieben Ausgängen für die Belohnungen.
Это вы – Кришу, вы, о Ашвины, Шаю,
Вы выручаете почитателя (и) вдову.
Вы, о Ашвины, открываете грохочущий
Загон семивратный для награждений.
जनि॑ष्ट॒ योषा॑ प॒तय॑त्कनीन॒को वि चारु॑हन्वी॒रुधो॑ दं॒सना॒ अनु॑ । आस्मै॑ रीयन्ते निव॒नेव॒ सिन्ध॑वो॒ऽस्मा अह्ने॑ भवति॒ तत्प॑तित्व॒नम् ॥
जनि॑ष्ठ । योषा॑ । प॒तय॑त् । क॒नी॒न॒कः । वि । च॒ । अरु॑हम् । वी॒रुधः॑ । दं॒सनाः॑ । अनु॑ । आ । अ॒स्मै॒ । री॒य॒न्ते॒ । नि॒व॒नाऽइ॑व । सिन्ध॑वः । अ॒स्मै । अह्ने॑ । भ॒व॒ति॒ । तत् । प॒ति॒ऽत्व॒नम् ॥
हे अश्विनौ युवयोः प्रसादादियं घोषा योषा स्त्रीगुणोपेता सुभगा जनिष्ट जाता । अस्याः समीपं कनीनकः कन्याकामः पतिः पतयत् पततु । अस्मै कनीनकाय युवयोः दंसनाः अनु वृष्टिलक्षणानि कर्माणि लक्षीकृस्य वीरुधः ओषधयः वि चारुहन विरोहन्तु प्रादुर्भवन्तु । अस्मै कनीनकाय निवनेव प्रवणेनेव सिन्धवः उदकानि आ रीयन्ते । ता वीरुधोऽभिगच्छन्तु । किंच अह्रे केनाप्यहन्तव्याय अस्मै कनीनकाय तत् संभोगसमर्थं पतित्वनं यौवनं भवति भवतु ॥
“The bride, Aśvins, has been born, let the husband approach; may the plural nts spring up (for him) afterthe rain; for him may the streams flow as if from a declivity; may he invulnerable have the power of a husbandover her.”
The Woman hath brought forth, the Infant hath appeared, the plants of wondrous beauty straightway have sprung up.
To him the rivers run as down a deep descent, and he this day becomes their master and their lord.
The maiden has been born, and the little lad has taken flight. And when sprouts have sprouted according to (the Aśvins’) wondrous powers,
the rivers flow for him as if into a valley; (she) is there for him for the day (and for the night): this is marriage!
Geboren ward das Mädchen und der Knabe lief, und Pflanzen sprossen auf durch eure Wunderkraft, Zu diesem rinnen Ströme nieder wie ins Thal, und die Vermählung ist an diesem Tage ihm.
Sie wurde eine Maid, das Jüngelchen ist flügge. Wenn die Pflanzen gesprossen sind, höheren Kräften folgend, dann fließen ihm gleichsam die Ströme zu Tal. Ihm ward auf den Tag diese Gattenschaft zuteil.
Она превратилась в девицу, порхает мальчик (вокруг).
Когда выросли растения благодаря чудесным силам (Ашвинов),
Для него текут реки, словно в низину.
В (счастливый) день для него происходит это супружество.
जी॒वं रु॑दन्ति॒ वि म॑यन्ते अध्व॒रे दी॒र्घामनु॒ प्रसि॑तिं दीधियु॒र्नर॑: । वा॒मं पि॒तृभ्यो॒ य इ॒दं स॑मेरि॒रे मय॒: पति॑भ्यो॒ जन॑यः परि॒ष्वजे॑ ॥
जी॒वम् । रु॒द॒न्ति॒ । वि । म॒य॒न्ते॒ । अ॒ध्व॒रे । दी॒र्घाम् । अनु॑ । प्रऽसि॑तिम् । दी॒धि॒युः॒ । नरः॑ । वा॒मम् । पि॒तृऽभ्यः॑ । ये । इ॒दम् । स॒म्ऽए॒रि॒रे । मयः॑ । पति॑ऽभ्यः । जन॑यः । प॒रि॒ऽस्वजे॑ ॥
हे अश्विनौ युवथोरनुग्रहात ये नरः पतयो जायानां जीवं जीवनमुद्दिश्य रुदन्ति । रोदनेनापि जायानां जीवनमेवाशासत इत्यर्थः । ता जायाः अध्वरे यज्ञे वि मयन्ते निवेशयन्ति च किंच तासु दीर्घां महतीं प्रसितिं भुजयोः प्रबन्धनम् अनु दीधियुः अनुदधति । इदं वामं वननीयमपत्यं पितृभ्यः समीरिरे संप्रेरयन्ति च। तेभ्यः पतिभ्यः जनयः जायाः परिष्वजे परिष्वङ्गार्थं मयः सुखं कुर्वन्तीति शेषः ॥ ॥ १९ ॥
“The husbands who weep for the life (of their wives), make them sit down at the sacrifice, hold in a longembrace, (and) send the Pitṛs this desirable offspring, upon these husbands the wives (bestow) happiness inorder to be embraced.”
They mourn the living, cry aloud, at sacrifice: the men have set their thoughts upon a distant cast.
A lovely thing for fathers who have gathered here,-a joy to husbands,-are the wives their arms shall clasp
They cry over the living; they make a mutual exchange at the rite. The men [=relatives of the couple] have been devising (the marriage) for a long stretch:
It is a precious thing for the fathers, that they brought (the couple) together; a joy for husbands that their wives are to be embraced.
Sie beweinen den lebenden, gehen hin und her (?) beim Opferfest; die Männer sannen der langen Noth nach, sie, welche hier den Ahnen schöne Gaben gebracht haben, [während] die Weiber ihren Gatten Freude [gewähren] zur Umarmung.
Sie beweinen einen Lebenden, sie sind bei dem Opfer fröhlich; die Männer sannen über die langen Bande nach. Ein Gutes ist es für die Väter, die dieses eingerichtet haben, eine Freude für die Gatten sind die Frauen zur Umarmung.
Они оплакивают живого. Они меняются во время обряда.
Долгий путь прослеживают мужи внутренним взором.
Благо для предков, которые это устроили.
Радость для мужей – жены, которых предстоит обнимать.
न तस्य॑ विद्म॒ तदु॒ षु प्र वो॑चत॒ युवा॑ ह॒ यद्यु॑व॒त्याः क्षेति॒ योनि॑षु । प्रि॒योस्रि॑यस्य वृष॒भस्य॑ रे॒तिनो॑ गृ॒हं ग॑मेमाश्विना॒ तदु॑श्मसि ॥
न । तस्य॑ । वि॒द्म॒ । तत् । ऊँ॒ इति॑ । सु । प्र । वो॒च॒त॒ । युवा॑ । ह॒ । यत् । यु॒व॒त्याः । क्षेति॑ । योनि॑षु । प्रि॒यऽउ॑स्रियस्य । वृ॒ष॒भस्य॑ । रे॒तिनः॑ । गृ॒हम् । ग॒मे॒म॒ । अ॒श्वि॒ना॒ । तत् । उ॒श्म॒सि॒ ॥
हे अश्विना अश्विनौ तस्य तत् सुखं वयं न विद्म न जानीमः। तत्सुखं यूयं सु सुष्ठु प्र वोचत । बहुवचनं पूजार्थम् । युवा ह तरुणः खलु मत्पतिः युवत्याः यौवनान्विताया मम योनिषु गृहेषु यत् क्षेति निवसतीति । किंच प्रियोस्रियस्य प्रिययुवतेः वृषभस्य सेक्तुः रेतिनः रेतस्विनो मत्पतेः गृहं गमेम गच्छेम । वयं तत् गृहम् उश्मसि कामयामहे ॥
“We do not know this (happiness) of his; do you, (Aśvins), clearly explain how it is that the young(husband) dwells in the bride's house; let us, Aśvins, go the dwelling of (my) dear youthful, vigorous, and manlyhusband; this is our desire.”
Of this we have no knowledge. Tall it forth to us, now the youth rests within the chambers of the bride.
Fain would we reach the dwelling of the vigorous Steer who loves the kine, O Asvins: this is our desire.
We do not know this—proclaim it to us—how a young man dwells peacefully in the womb of a young woman.
Might we go to the house of the seed-laden bull who has a ruddy cow as his beloved, o Aśvins. We are eager for this.
Davon wissen wir nicht, das verkündet uns schön, wie der Jüngling in der Jungfrau Lager ruht, wir möchten gelangen in des samenreichen Stieres Haus, der die Kühe liebt, o Açvinen, das wünschen wir.
Wir kennen das nicht, versprechet uns das fein, daß ein Jüngling im Schoße der Jungfrau ruhe! Wir möchten in das Haus eines besamenden Stieres gelangen, der die Kühe lieb hat, o Asvin. Dies wünschen wir.
Мы не знаем этого – расскажите же (нам) хорошенько, -
(Как это бывает), что юноша находится в лоне девицы.
Пусть отправимся мы в дом быка, полного семени,
Любящего коров, о Ашвины! Этого мы хотим.
आ वा॑मगन्त्सुम॒तिर्वा॑जिनीवसू॒ न्य॑श्विना हृ॒त्सु कामा॑ अयंसत । अभू॑तं गो॒पा मि॑थु॒ना शु॑भस्पती प्रि॒या अ॑र्य॒म्णो दुर्याँ॑ अशीमहि ॥
आ । वा॒म् । अ॒ग॒न् । सु॒ऽम॒तिः । वा॒जि॒नी॒व॒सू॒ इति॑ वाजिनीऽवसू । नि । अ॒श्वि॒ना॒ । हृ॒त्ऽसु । कामाः॑ । अ॒यं॒स॒त॒ । अभू॑तम् । गो॒पा । मि॒थु॒ना । शु॒भः॒ । प॒ती॒ इति॑ । प्रि॒याः । अ॒र्य॒म्णः । दुर्या॑न् । अ॒शी॒म॒हि॒ ॥
हे वाजिनीवसू अन्नधनौ शुभस्पती उदकस्य स्वामिनौ हे अश्विना अश्विनौ मिथुना मिथुनौ परस्परं सहितौ वां युवां सुमतिः आ अगन् आगच्छतु । हृत्सु अस्मदीयेषु हृदयेषु कामाः अभिलाषा: नि अयंसत नियम्यन्ताम् । किंच युवां गोपा मम गोपयितारौ अभूतं भवतम् । अपि च प्रियाः सत्यो वयम् अर्यम्णः पत्युः दुर्यान गृहान् अशीमहि प्राप्नुयाम ॥
“Aśvins, rich in food, lords of water, twin (associates), may your good will devolve (upon us), may thedesires (of our hearts) be attained; you have been my protectors; may we, (being) beloved, attain the habitationof a husband.”
Your favouring grace hath come, ye Lords of ample wealth: Asvins, our longings are stored up within your hearts.
Ye, Lords of splendour, have become our twofold guard: may we as welcome friends reach Aryaman's abode.
Your benevolence has come here, you Aśvins whose goods are prize mares. Our desires have held themselves down firmly in our hearts, Aśvins.
You have become the paired herdsmen, the two lords of beauty. Dear to Aryaman, might we reach his porticos.
Zu uns ist, o Gabenreiche, euer Wohlwollen gekommen; in euren Herzen, o Açvinen, wurzeln unsre Wünsche; ihr seid verzwillingte Hüter, o Herrn des Glanzes; als willkommene möchten wir zu Arjamans Wohnung gelangen.
Eure Gunst ist eingetroffen, ihr Reichbelohnende; die Wünsche sind euch ans Herz gelegt worden. Ihr wurdet ein Schützerpaar, ihr Gatten der Schönheit. Wir möchten als Geliebte in das Haus eines reichen Freiers gelangen.
Пришла ваша милость, о богатые наградами,
Желания укоренились в сердцах, о Ашвины.
Как пара вы стали защитниками (нашими), о повелители красоты.
Любимыми пусть войдем мы в дом доброго друга!
ता म॑न्दसा॒ना मनु॑षो दुरो॒ण आ ध॒त्तं र॒यिं स॒हवी॑रं वच॒स्यवे॑ । कृ॒तं ती॒र्थं सु॑प्रपा॒णं शु॑भस्पती स्था॒णुं प॑थे॒ष्ठामप॑ दुर्म॒तिं ह॑तम् ॥
ता । म॒न्द॒सा॒ना । मनु॑षः । दु॒रो॒णे । आ । ध॒त्तम् । र॒यिम् । स॒हऽवी॑रम् । व॒च॒स्यवे॑ । कृ॒तम् । ती॒र्थम् । सु॒ऽप्र॒पा॒नम् । शु॒भः॒ । प॒ती॒ इति॑ । स्था॒णुम् । प॒थे॒ऽस्थाम् । अप॑ । दुः॒ऽम॒तिम् । ह॒त॒म् ॥
हे अश्विनौ मन्दसाना मन्दसानौ ता तौ युवां मनुषः मनुष्यस्य मत्पतेः दुरोणे गृहे वचस्यवे युष्मत्स्तुतिकामायै मह्यं सहवीरं पुत्रादिसहितं रयिं धनम् आ धत्तं स्थापयतम् । किंच हे अश्विनौ शुभस्पती उदकस्य स्वामिनौ युवां पतिगृहं गच्छन्त्या मम तीर्थं पानाय सुप्रपाणं कृतं कुरुतम् । किंच युवां पथेष्ठां मार्गस्थं स्थाणुं वृक्षं दुर्मतिं दुर्बुद्धिं परिपन्थिनं च अप हतम् अपगमयतम् ॥
“Exulting, do you bestow riches, comprehending male progeny, in the house of my husband, on me,who desire to praise you; lords of waters, make the sacred ford good to drink; remove the tree that stands in theroad and the malevolent (enemy).”
Even so, rejoicing in the dwelling-place of man, give hero sons and riches to the eloquent.
Make a ford, Lords of splendour, where men well may drink: remove the spiteful tree-stump standing in the path.
Reaching exhilaration in the dwelling of Manu, provide wealth along with heroes to the eloquent one.
Make a ford that offers good drink, o lords of beauty. Smash away the post standing in our path, the malevolence.
So gebt nun, euch in dem Hause des Menschen freuend dem Liederkundigen Reichthum der mit allen Helden versehen sei; verschafft ihm eine Tränke mit gutem Tranke, o Herrn des Glanzes, und einen Ruheplatz auf dem Wege; den böse gesinnten schlagt hinweg.
Ihr, die ihr euch in dem Hause des Menschen ergötzet, verleihet dem Beredsamen Wohlstand nebst Söhnen! Schaffet eine Furt mit guter Tränke, ihr Gatten der Schönheit; räumt den im Weg stehenden Pfahl, die Mißgunst, hinweg!
Вы двое, радующиеся в доме человека,
Дайте красноречивому богатство, сопровождаемое сыновьями!
Создайте брод с хорошим водопоем, о повелители красоты!
Снесите столб, стоящий на пути, – недоброжелательство!
क्व॑ स्विद॒द्य क॑त॒मास्व॒श्विना॑ वि॒क्षु द॒स्रा मा॑दयेते शु॒भस्पती॑ । क ईं॒ नि ये॑मे कत॒मस्य॑ जग्मतु॒र्विप्र॑स्य वा॒ यज॑मानस्य वा गृ॒हम् ॥
क्व॑ । स्वि॒त् । अ॒द्य । क॒त॒मासु॑ । अ॒श्विना॑ । वि॒क्षु । द॒स्रा । मा॒द॒ये॒ते॒ इति॑ । शु॒भः । पती॒ इति॑ । कः । ई॒म् । नि । ये॒मे॒ । क॒त॒मस्य॑ । ज॒ग्म॒तुः॒ । विप्र॑स्य । वा॒ । यज॑मानस्य । वा॒ । गृ॒हम् ॥
हे अश्विना अश्विनौ दस्रा दर्शनीयौ शुभस्पती उदकस्य पती स्वामिनौ भवन्तौ क्व स्वित् क्व स्थितौ जनपदे अद्य अस्मिन्नहनि कतमासु कासु विक्षु प्रजासु मादयेते आत्मानं तर्पयतः । किंच कः यजमानः ईम् एतौ नि येमे नियच्छति । किंच भवन्तौ कतमस्य विप्रस्य मेधाविनः स्तोतुः यजमानस्य गृहं वा जग्मतुः गतवन्तौ ॥ ॥ २०॥
“Aśvins of goodly aspect, lords of water, in what plural ce, among what people, do you today delight? Whonow detains you? To the house of what sage or of what sacrificer, have you gone?”
O Asvins, Wonder-Workers, Lords of lustre, where and with what folk do ye delight yourselves to-day?
Who hath detained them with him? Whither are they gone? Unto what sage's or what worshipper's abode?
Where today and among which clans do the wondrous Aśvins, the lords of beauty, find exhilaration?
Who has held them down? To the house of which inspired poet or sacrificer have they gone?
Wo und in welchen Häusern erfreuen sich heute doch die wunderthätigen Açvinen, die Herren des Glanzes? Wer hat sie zur Einkehr gelenkt? in welches Sängers oder Opferers Haus sind sie gegangen?
Wo, in welchen Häusern werden denn heute die Meister Asvin, die Gatten der Schönheit, ergötzt? Wer hat sie festgehalten, in wessen Haus sind sie gekommen, sei es eines redekundigen Priesters, sei es eines Opferherrn?
Где же сегодня, в чьих домах радуются
Удивительные Ашвины, повелители красоты?
Кто удержал их у себя? В дом какого
Вдохновенного (певца) или жертвователя они отправились?