अग॑न्म म॒हा नम॑सा॒ यवि॑ष्ठं॒ यो दी॒दाय॒ समि॑द्ध॒: स्वे दु॑रो॒णे । चि॒त्रभा॑नुं॒ रोद॑सी अ॒न्तरु॒र्वी स्वा॑हुतं वि॒श्वत॑: प्र॒त्यञ्च॑म् ॥
अग॑न्म । म॒हा । नम॑सा । यवि॑ष्ठम् । यः । दी॒दाय॑ । सम्ऽइ॑द्धः । स्वे । दु॒रो॒णे । चि॒त्रऽभा॑नुम् । रोद॑सी॒ इति॑ । अ॒न्तः । उ॒र्वी इति॑ । सुऽआ॑हुतम् । प्र॒त्यञ्च॑म् ॥
यः अग्निः स्वे दुरोणे स्वे स्थान आहवनीये समिद्धः काष्ठैः समिद्धः सन् दीदाय दीप्यते तमिमं यविष्ठं युवतमम् उर्वी विस्तीर्णयोः रोदसी रोदस्योः द्यावापृथिव्योः अन्तः मध्ये अन्तरिक्षे चित्रभानुं चित्रज्वालं स्वाहुतं सुष्ठु आहुतिभिर्हुतं सन्तं विश्वतः सर्वतः प्रत्यञ्च प्रतिगच्छन्तमग्निं महा महता नमसा नमस्कारेण अगन्म वयमुपगच्छाम ॥
“Let us approach with profound reverence the youngest (of the gods), who shines when kindled in hisown abode; who is blazing wonderfully between heaven and earth, and, piously invoked, is coming from everyquarter.”
WE with great reverence have approached The Youngest who hath shone forth well-kindled in his dwelling,
With wondrous light between wide earth and heaven, well-worshipped, looking forth in all directions.
We have come with great reverence to the youngest one, who, kindled, shines in his own home—
to him of shimmering radiance between the two wide world-halves, to him facing out in every direction, receiving the well-poured offering.
Mit hoher Ehrfurcht kamen wir zum jüngsten, der angefacht im eignen Sitze strahlte, Hellleuchtend zwischen beiden weiten Welten, dem schöngetränkten, allwärts hingewandten.
Wir sind mit großer Verbeugung zu dem Jüngsten getreten, der im eigenen Hause entzündet aufgeleuchtet ist; der zwischen den weiten Welthälften prächtig erglänzt, der nach allen Seiten sein Gesicht zukehrt, wenn er tüchtig mit Schmalz begossen ist.
Мы отправились с великим поклонением к самому юному,
Что (всегда) сверкал, зажженный в доме своем,
(К нему) с ярким блеском, (пребывающему) между двух миров,
К обильно политому (жиром), с ликом, обращенным во все стороны.
स म॒ह्ना विश्वा॑ दुरि॒तानि॑ सा॒ह्वान॒ग्निः ष्ट॑वे॒ दम॒ आ जा॒तवे॑दाः । स नो॑ रक्षिषद्दुरि॒ताद॑व॒द्याद॒स्मान्गृ॑ण॒त उ॒त नो॑ म॒घोन॑: ॥
सः । म॒ह्ना । विश्वा॑ । दुः॒ऽइ॒तानि॑ । सा॒ह्वान् । अ॒ग्निः । स्त॒वे॒ । दमे॑ । आ । जा॒तऽवे॑दाः । सः । नः॒ । र॒क्षि॒ष॒त् । दुः॒ऽइ॒तात् । अ॒व॒द्या॒त् । अ॒स्मान् । गृ॒ण॒तः । उ॒त । नः॒ । म॒घोनः॑ ॥
योऽग्निः मह्ना महत्त्वेन विश्वा विश्वानि दुरितानि साह्वान् अभिभवन् जातवेदाः जातधनो जातप्रज्ञो वा दमे यज्ञगृहे स्तवे अस्माभिः स्तूयते सः अग्निः अस्मान् दुरितात् पापात् अवद्यात् निन्दिताच्च कर्मणः रक्षिषत् रक्षतु । अस्मान् गृणतः स्तुवतोऽपि रक्षिषत् । उत अपि च सोऽग्निः नः मघोनः हविष्मतः रक्षिषत् ॥
“May that Agni who by his greatness is the overcomer of all evils, who is praised as Jātavedas in the(sacrificial) chamber, protect us, glorifying him, and affluent (in oblations), from all sin and reproach.”
Through his great might o'ercoming all misfortunes, praised in the house is Agni Jatavedas.
May he protect us from disgrace and trouble, both us who laud him and our noble patrons.
Overcoming all difficulties by his greatness, Agni is praised in the household as Jātavedas.
He will guard us from difficulty and reproach, (guard) both us, who are singing, and our generous patrons.
Er, der mit Macht die Leiden alle austilgt, der Wesenkenner wird gerühmt im Hause; Agni bewahr uns vor Gefahr und Schande, uns Sänger, und die Opferlohn uns spenden.
Er überwindet durch seine Macht alle Mißerfolge. Agni wird im Hause gepriesen, der Jatavedas. Er bewahre uns vor Mißerfolg und Unehre, uns Sänger und unseren Lohnherren.
(Это) он, одолевающий все беды (своим) величием,
Агни-Джатаведас славится в доме.
Да защитит он нас от беды, от бесчестья –
Нас, восхвалителей, и наших щедрых покровителей!
त्वं वरु॑ण उ॒त मि॒त्रो अ॑ग्ने॒ त्वां व॑र्धन्ति म॒तिभि॒र्वसि॑ष्ठाः । त्वे वसु॑ सुषण॒नानि॑ सन्तु यू॒यं पा॑त स्व॒स्तिभि॒: सदा॑ नः ॥
त्वम् । वरु॑णः । उ॒त । मि॒त्रः । अ॒ग्ने॒ । त्वाम् । व॒र्ध॒न्ति॒ । म॒तिऽभिः॑ । वसि॑ष्ठाः । त्वे इति॑ । वसु॑ । सु॒ऽस॒ण॒नानि॑ । स॒न्तु॒ । यू॒यम् । पा॒त॒ । स्व॒स्तिऽभिः॑ । सदा॑ । नः॒ ॥
हे अग्ने त्वं वरुणः असि । उत अपि च त्वं मित्रः असि जगतः प्रमीतेस्त्रातासि । त्वां वसिष्ठाः मतिभिः स्तुतिभिः वर्धन्ति वर्धयन्ति । त्वे त्वयि विद्यमानानि वसु वसूनि सुसननानि सुसंभजनानि सन्तु इति । स्पष्टमन्यत् ॥ ॥ १५ ॥
“You are Varuṇa, you are Mitra, Agni; the Vasiṣṭhas augment you with praises; may liberally distributedriches be (extant) in you, and do you ever cherish us with blessings.”
O Agni, thou art Varuna and Mitra: Vasisthas with their holy hymns exalt thee.
With thee be most abundant gain of treasure. Ye Gods, preserve us evermore with blessings.
You, Agni, are Varuṇa and Mitra. You do the Vasiṣṭhas make strong through their thoughts.
In you let there be good things easy to gain. – Do you protect us always with your blessings.
Du bist, o Agni, Varuna und Mitra, dich stärkten durch Gebete die Vasischtha's; Von dir sei leicht das Gut uns zu erlangen. Ihr Götter, schützt uns stets mit eurem Segen.
Du, Agni, bist Varuna und Mitra; dich stärken die Vasistha´s mit Gebeten. Bei dir sollen Schätze leicht zu gewinnen sein. - Behütet ihr uns immerdar mit eurem Segen!
Tы – Варуна, а также Митра, о Агни.
Тебя усиливают Васиштхи молитвами.
Для тебя пусть будут блага легко доступными!
Защищайте вы нас всегда (своими) благодеяниями!